Engelsbergs bruk

Engelsbergs bruk är ett av få privatägda världsarv. Guidade turer av hyttan och smedjan ordnas vid särskilda tillfällen.

Engelsbergs bruk ägs av Nordstjernan som bevarar, bekostar och utvecklar bruksmiljön. Nordstjernan grundades som rederi år 1890 av Axel Johnson.

Nordstjernan är stiftelseägt. Bolagets kapitalmässigt största ägare är Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse för Allmännyttiga ändamål.

Bruket upplåts i dag framför allt för vetenskaplig konferensverksamhet, seminarier och forskning. Eftersom bruksområdet är privat ber vi besökare respektera den skyltning som finns. Den historiskt intresserade allmänheten har möjlighet att i förväg reservera plats på de guidade visningar som erbjuds.

Klicka här för information och bokning

Historia

Järnhanteringen har satt sin prägel på trakten runt Engelsberg i mer än tusen år. Här finns olika spår av förhistorisk järntillverkning. Råvaran var då sjö- och myrmalm.

Under 1000- och 1100-talen utvecklades bergsbruket med gruvbrytning. Bergmalmen smältes av bergsmän i de första hyttorna. De drevs med vattenkraft och eldades med träkol – den tidens högteknologi.

Arkeologiska undersökningar har visat att den första hyttan i Engelsberg anlades senast under 1300-talets första hälft, då med namnet Englikebenning. På samma plats står än i dag den välbevarade mulltimmerhyttan på medeltida grund.

Läs mer om vår historia

Från järnbruk till hjärnkraft – ett kulturarv för framtiden

Insatser för att bevara bruksmiljön i Engelsberg som ett kulturarv initierades redan på 1910-talet av Generalkonsul Axel Ax:son Johnson och hans hustru Margaret Ax:son Johnson. De lät rusta upp det då förfallna bruket i etapper, bland annat smedjan, hyttan och herrgården med flyglar och park.

I början av 1920-talet lät Generalkonsuln skapa en naturpark för den europeiska bisonoxen, visenterna, vid Långsjön nära Engelsberg. År 1939 flyttades visenterna till en ny park vid Avesta. Utan dessa räddningsinsatser hade visenten sannolikt varit helt utdöd.

Läs mer om vår verksamhet